På SvD:s ledarsida spekulerar ledarskribenten Per Gudmundsson om att halva journalistkåren är miljöpartister och att detta är orsaken till den positiva rapportering om partiet som konstateras i en undersökning i dagarna. Moderata bloggar (1, 2)  stämmer snabbt in. “Aha, det är därför vi ligger dåligt till i opinionen, inte för att vi utförsäkrar cancersjuka!”

Visst märks det att MP har medvind i media nuförtiden och det bidrar säkert till det opinionslyft partiet fått på senare tid. Samtidigt kanske det även handlar om att det inte finns sådär jättemycket spännande negativt att rapportera om. Man bråkar inte lika mycket internt som vissa andra större partier, man sitter inte med i regeringen, som bloggaren Röda Berget konstaterar, och genomför därför inga förändringar som kan granskas (sjukförsäkring, någon?). Det är svårt att framställa MP som toppstyrt eftersom det antagligen det partiet som starkast slår vakt om interndemokratin, och så vidare.

Det tidigare trumfkortet för journalister och politiska motståndare som ville svartmåla partiet, flumstämpeln, får inte längre lika bra fäste då partiet gått mer mot att ett modernt socialliberalt sådant. Visst finns det fortfarande tokar, men knappast i högre utsträckning än i alla andra partier (Vellinge, någon?).

Men visst är det en viktig fråga som Gudmunsson tar upp,  den om journalisternas makt i samhället. Jag ser nu fram emot att läsa mer av hans granskande inlägg om hur mediavärlden påverkas av att de två största tidningarna i Sverige båda är borgerliga, och huruvida hans egna inlägg kan tänkas innehålla någon slagsida åt endera hållet (förstås helt otänkbart och chockerande att ens antyda).

För att tala klarspråk: Per Gudmundsson och andra ledarskribenter på SvD samt DN har ofta agerat som rena partimegafoner åt högern. Dessa journalister älskar att tala om för oss att undersökningar visar att journalister i högre utsträckning röstar till vänster och att detta är ett problem. De talar dock inte lika högt om det faktum att dessa journalister inte skriver sina inlägg på de två största ledarsidorna i Sverige, utan möjligen på någon lokalblaska, om de överhuvudtaget jobbar med politiska frågor. Avsaknaden av denna analys gör det svårt att ta Gudmundsson och hans gelikar på allvar.

Andra som skriver om Pers stenkastande: Johan Westerholm, Jinge och Lasse.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Alliansen, mediakritik, Miljöpartiet, Moderaterna, Per Gudmundsson, Politik, SvD