Ekonomi

En av anledningar till att jag inte har engagerat mig i något av högerpartierna är att deras politik ofta tyder på en ganska okritisk syn på marknadsekonomi. Personligen anser jag att marknaden finns till för människan, inte tvärtom. Om man accepterar detta som en utgångspunkt innebär det att marknadskrafterna bör nyttjas så att det gynnar medborgarna. Ta till exempel privatisering av välfärden. Många förespråkare för privatisering förutsätter att det leder till positiva effekter för medborgarna/kunderna. Under 2011 blev det mer tydligt än någonsin att detta är en önskedröm, som ibland besannas, ibland inte. SNS rapport “Konkurrensens konsekvenser” visade att det inte finns något stöd för att påstå att privatisering generellt sett har lett till någon ökad kvalitet. Carema-skandalen visade vad som kan hända när marknadskrafterna får alltför stort spelrum inom välfärden.

Att det finns problem med privat ägande inom välfärden innebär dock inte att all privatisering skulle vara negativ. Man ska inte förringa ekonomiska incitament för att skapa nytänkande och innovationer. Privat ägande skapar också frihet (för de som äger) att utforma och utveckla verksamheter på ett sätt som kan vara svårt inom offentligt drivna organisationer. Jag har dock inte mycket till övers för den privatisering som innebär att mina skattepengar tas ut som vinst av privatpersoner eller riskkapitalbolag, som flyttar dem till skatteparadis. Den privatisering jag vill se är den mer småskaliga: ideella föreningar eller personalkooperativ. Ett bra exempel är Psoriasisföreningen i Stockholm som driver egna hudvårdsmottagningar.

Tröga struktur inom det offentliga får inte heller bli en ursäkt att privatisera: i första hand bör förstås styrningen och organiseringen i det offentliga förbättras. Till exempel skulle jag vilja se mer självbestämmande på lägre nivåer och att personalen själva får möjlighet att ta del av den vinst som deras arbete leder till. Till exempel har man i Kalmar län ett förbättringsprogram som innebär att personal kan ansöka om att genomföra projekt för att förbättra vården underifrån. Om projekten blir lyckade får arbetsplatsen en summa pengar som kan användas till exempelvis en resa för personalen eller vidareutbildning. På så sätt kan man stärka autonomin hos personalen inom vården utan att privatisera.