Tag Archives: EP-valet 2009

Summering av år 2009

Vad präglade det gångna året? Vid den här tiden har ni säkert läst årskrönikor till leda så jag ska fatta mig kort och främst utgå från det jag skrivit om här på bloggen.

Dels genomfördes val till Europaparlamentet, vilket blev en framgång för Piratpartiet, Miljöpartiet och Folkpartiet. MP vann sannolikt en del röster på att deras enda dåvarande parlamentariker, Carl Schlyter, om och om igen fick högsta betyg i olika undersökningar av parlamentarikernas arbetsflit och kompetens. Det skadade nog inte heller att man året innan hade ändrat sig och tagit bort kravet om utträde ur EU efter en medlemsomröstning året innan.

Efter detta började väljarstödet för MP öka i mätning efter mätning efter mätning, till det läge man befinner sig i idag: tredje största parti på ca 10 % enligt opinionsmätningarna. Förklaringar till detta är sannolikt dels att framgången i EP-valet gjorde att partiet kom att betraktas som ett reellt alternativ att rösta på för fler, att miljöfrågorna fått större genomslag samt att partiet betraktas som mer regeringsdugligt och mindre flummigt. Slutligen har det förstås betydelse att Maria Wetterstrand är såpass populär, men hon kanske även har blivit mer populär av att partiet har växt? Troligtvis inget enkelt orsakssamband.

För regeringspartierna gick det knackigare detta år, framför allt för Kristdemokraterna och Centerpartiet. KD har fått vika sig i fråga efter fråga och framstår mer och mer som ett stödparti. Göran Hägglunds försök till amerikansk populism med tal om verklighetens folk gick inte hem hos… verklighetens folk. C har kompromissat bort många av sina frågor, och tycks definitivt ha lämnat sin tidigare miljöprofil bakom sig efter att ha sagt ja till kärnkraft, gasledning i Östersjön och Förbifart Stockholm. Istället för att idka självkritik har man försökt bedriva smutskastningskampanj mot MP som man anklagar för att vara socialister, på hederligt amerikanskt maner. Detta verkar dock inte ha gett utdelning, vilket får ses som positivt mot bakgrund av att andra partier (läs SD) har lyckats bättre med sin populism.

Slutligen har vi förstås haft en misslyckad klimatkonferens i Köpenhamn, samt sjukförsäkringsdebatten här i Sverige, som mycket väl kan bli spiken i kistan för alliansen.

Det kommande året blir spännande. Själv ser jag bland annat fram emot Almedalsveckan 2010 samt förstås riksdagsvalet. Jag tar inte ut någon som helst seger i förskott, utan utgår från att mobiliseringen av medlemmarna kommer vara det avgörande för valresultatet, allt annat lika. Men det är förstås skönt att gå till val med opinionsvindarna i ryggen.

God fortsättning!

//Thomas

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Vad har Carl Schlyter (mp) haft för sig i EU-parlamentet?

Nu är visserligen EP-valet över, men jag vill ändå gärna publicera denna sammanställning av några granskningar av EU-parlamentarikernas arbete som jag gjorde inför valet. Jag anser att vi behöver fler av denna sortens konsumentupplysningar inför kommande val, för att underlätta för väljarna att ta välgrundade beslut om vem de ska rösta på. Dessa granskningar är dessutom extra viktiga i EP-val eftersom få är så insatta i parlamentarikernas arbete att man kan bedöma hur troligt det är att de kommer verka för den politik de för fram i valrörelsen. Moderaternas Gunnar Hökmark är ett lysande exempel på detta, bland annat genom att först rösta för höjning av parlamentarikernas löner och sen stå i TV och påstå att han vill sänka dem. Flera av nedanstånde undersökningar har istället utgått från vad parlamentarikerna faktiskt HAR GJORT under den senaste mandatperioden, hur aktiva de varit och hur de röstat. Vad säger då dessa undersökningar?

Klimat
Naturskyddsföreningen granskar hur parlamentarikerna har röstat i frågor som rör klimat och miljö och kommer fram till att Miljöpartiets Carl Schlyter är den svenska EU-parlamentariker som mer konsekvent än någon annan lagt sin röst för miljön.

Öppenhet och demokrati i EU

Den internationella tankesmedjan Open Europe har undersökt och satt poäng på hur samtliga 785 EU-parlamentariker arbetat för öppenhet inom EU. Av alla dessa politiker placerar sig Carl Schlyter allra överst med 55 poäng av 58 möjliga.

Parlamentarikernas aktivitetsnivå
Aftonbladet har undersökt parlamentarikernas aktivitet genom att se om de varit rapportörer, skuggrapportörer, hur många betänkanden, yttranden och inlägg de gjort. Utefter det har politikerna fått poäng och Carl Schlyter leder stort: 7595 poäng jämfört med tvåan, Olle Schmidt (fp) som får 6425 poäng.

Utvecklings och biståndsfrågor

CONCORD, som är ett samarbetesorgan för 40 olika organisationer som jobbar med bistånd och utvecklingsfrågor, har undersökt synsättet på och engagemanget för utvecklingsfrågor hos de svenska parlamentarikerna. I topp? Carl Schlyter.

Djurskydd
Djurens rätt sätter Carl högst i topp på sin lista över de politiker som fått svara på frågor om sin inställning i frågor som rör djurens välfärd.

Slutsats

Om du tycker att ovanstående frågor är viktiga hoppas jag att du lagt din röst på Carl Schlyter. Om du vill flytta mer makt till Bryssel, om du tycker att lobbyister borde få mer att säga till om eller att parlamentarikerna ska få högre lön, då fanns det säkert någon annan som var bättre att rösta på.

ps. Apropå lönehöjningar för parlamentarikerna kan man lägga till att Carl Schlyter röstade emot detta samt har begärt att få behålla sin tidigare lägre lön, av vilken han, i likhet med Vänsterpartiets parlamentariker, redan skänker bort en avsevärd del.

Valanalys EP 2009

Så har då svenskarna sagt sitt om vilka parlamentariker vi ska skicka till Bryssel. Resultatet borde inte innebära några större förvåningar för någon. Att Piratpartiet kom in var väntat, möjligen gick det ännu bättre för dem än analytikerna trott. När jag på söndagen stod utanför vallokalen och delade ut valsedlar kunde jag notera att det ingalunda var enbart finniga tonårsgrabbar som tog emot Piratpartiets valsedlar, utan även äldre, propert klädda kvinnor och män. Ett friskhetstecken för demokratin i det avseendet att folk gick ut och röstade i högre grad, särskilt de unga. Sen är ju EP-valet som bekant ett missnöjesval och PP är ett missnöjesparti. Därför var det inte heller förvånande att S och M gick kräftgång. I EP-valet passar medborgarna på att trycka till de stora partierna.

Att Folkpartiet gick fram var väl inte heller det någon överraskning. Jag skulle gärna vilja se vad de hade för valbudget, här i Stockholm har de synts konstant. Sen har de ju även Marit, som kan komma med vilka grundlösa påståenden som helst utan att bli ifrågasatt av media, eftersom hon är en så trevlig tant.

Anledningen till att vänstern gick bakåt beror säkert delvis på att de inte lyckats nå ut, att EU-kritiska väljare i större utsträckning väljer sofflocket och att en del av deras väljare gick till PP, Fi och Miljöpartiet. Att Fi inte kom in var väntat och det var även glädjande att SD hölls utanför.

Miljöpartiet då så till sist. Carl Schlyter anser att framgången beror på att väljarna tyckte att klimatfrågan var den viktigaste. Han har nog lite svårt att erkänna att det antagligen även beror på att man slopade utträdeskravet, eftersom han var en av dem som ville ha det kvar. Det blir nu tydligt att detta var ett strategiskt korrekt beslut. Jag tror att detta, samt Miljöpartiets mognad, Carl Schlyters prisade insats som parlamentariker under föregående mandatperiod och Maria Wetterstrand, har ökat folks förtroende för partiet i allmänhet, inte bara vad gäller klimatfrågor. Man har tagit tydlig ställning för individens integritet och mot storföretagen. Man har en balanserad syn på privat och offentligt ägande och dras inte med samma ideologiska bagage som de äldre partierna till höger och vänster. Slutligen är man nu det enda riktigt socialliberala partiet i sveriges riksdag, efter att Folkpartiet har glidit mer och mer åt höger. Med detta i bakhuvudet är det inte förvånande att man tar unga väljare som inte känner sig hemma i den traditionella arbetarvänstern eller hos den darwinistiska Alliansen, väljer miljöpartiet.

Ytterliggare en viktig fråga är hur man ska tolka resultatet om man ser det som en opinionsyttring inför nästa val. Vissa analytiker på högerkanten tolkar självklart resultatet som att det är uppförsbacke för oppositionen. Självklart är utgången av riksdagsvalet långt ifrån självklar. Men dessa vinklade analyser missar det faktum att socialdemokrater och vänsterpartister i större utsträckning sitter på sofflocket i EP-val. Alltså skulle oppositionen mycket väl kunnat ha kammat hem segern om detta hade varit riksdagsval då även dessa grupper kommer ut och röstar.

För Miljöpartiet är valresultatet i kombination med de höga siffrorna i det senaste årets opionsmätningarna lovande. Mp blev i detta val större än S i Stockholm, och enskilt största partie på exempelvis söder, Midsommarkransen, Lappkärrsberget. Det bådar gott för framtiden att ungdomar och studenter väljer att rösta på Mp och Pp.

EP-propaganda

Johan Leijonhufvud recenserar i DN partiernas valaffischer inför EP-valet och konstaterar att MP har de bästa. Det ter sig dock svårt att välja vilka av partiernas affischer som är sämst. Folkpartiet ligger bra till med sina: “Vi vill röra om i grytan” (mer oklart budskap får man leta efter) och “Vi skickar inga gnällspikar till Bryssel” (ja men vad bra att ni skickar era ja-sägare dit, det kommer säkert röra om i grytan!).

Centern ligger också bra till med sin “Rösta för europas förenta krafter”, som de inte ens själva vet vad det betyder.

Priset tar nog ändå Moderaterna, som man tydligen ska rösta på för en kraftfull klimatpolitik. Alltså samma Moderater vars parlamentsledamöter fick sämst möjliga betyg i Svenska Naturskyddsföreningens undersökning om hur väl parlamentarikerna jobbat för miljön under den gångna mandatperioden…

Moderat hyckleri om EU

“Vi ska ta människors upplevda problem som vår utgångspunkt och ge Sverige en stark röst som i en svår tid slår vakt om värdet av ansvarstagande också i EU. Som sätter frågor som jobben, klimatet och kampen mot den organiserade brottsligheten främst.”

Detta slår Fredrik Reinfeldt fast på SVDs ledarsida idag. Maken till hyckleri får man leta efter.

Detta kommer alltså från partiet vars europaparlamentariker är de som är sämst på klimatpolitk enligt Svenska Naturskyddsföreningens utredning, d v s som konsekvent röstat emot klimatförbättrande åtgärder. Detta kommer alltså från partiet där parlamentarikerna Gunnar Hökmark, Charlotte Cederschiöld och Anna Ibrisagic var de enda svenskar som röstade för att man ska kunna stänga av användare från internet utan rättegång. Till och med liberala tidningen Expressen har insett att Moderaterna hycklar i klimatfrågan.

Miljöpartiets Carl Schlyter får förövrigt beröm av både Naturskyddsföreningen och av Aftonbladet för att vara den mest aktiva svenska parlamentarikern och den som arbetet mest för miljön i EU.