Tag Archives: Miljöpartiet

Blockpolitik som förolämpning

Niklas Ekdal har skrivit ett bra debattinlägg på DNs debattsida. Hans tes är att blockpolitiken, som den bedrivs idag, leder till ökat politikerförakt och röstskolk, och öppnar upp för missnöjespartier som Sverigedemokraterna. För en gångs skull håller jag med honom, blockpolitiken sprider ett löjets skimmer över den politiska situationen i Sverige. Väljarna är inte dumma, de förstår ofta när det handlar om politiskt spel till skillnad från en genuin vilja att göra det som är bäst för landet. När politikerna då försöker få det att framstå som att det är en avgrund mellan de olika alternativen tappar man förtroende för dem. Själv stör jag mig något ofantligt på att Tomas Östros inte kan tagga ner lite och åtminstone försöka framstå som förnuftig. För att inte tala om Centerpartiet som verkar ha glömt att de sitter i regeringsställning och istället ägnar all tid åt att smutskasta Miljöpartiet.

Den intressanta frågan är dock varför de gör detta? Tror de verkligen att denna typ av uppträdande ger något utslag i röstsiffrorna? Det är klart att den som lyckas sälja in sin verklighetsuppfattning till väljarna har ett försprång. Men är verkligen bästa sättet att göra det att skrika “kommunist!”? Uppenbarligen tycks det inte vara så för Centerpartiet med tanke på deras opinionssiffror. Moderaterna är inte mycket bättre, Schlingmann har ju även han uttalat en fatwa mot de rödgröna. Heder dock åt Anders Borg som ofta (men inte alltid) uppvisar en civiliserad stil som debattör, och som inte brukar sänka sig till de lägsta angreppen (det har de Kristdemokraterna till). Med den effekt att han framstår som mer sympatisk och trovärdig.

För att sammanfatta: detta med smutskastning och överdrivet fientlig retorik är en problem på båda sidor av blockgränsen, och jag uppmanar, precis som Niklas Ekdal, alla politiker att tänka över om det är värt att sälja ut långsiktiga politiska beslut för kortsiktig makt, och om den nuvarande retoriken verkligen ger er det som ni vill ha.

Paranoida vanföreställningar om Miljöpartiets politik

Den senaste veckan verkar ett antal borgerliga politiker och journalister ha fått psykosgenombrott och drabbats av svåra vanföreställningar vad gäller Miljöpartiets politik. Redan tidigare har vi sett prov på grov verklighetsförvrängning vad gäller den egna politiken (t ex Centern, där vissa medlemmar fortfarande tror att de är ett miljöparti, trots att de vill bygga motorvägar och kärnkraftverk). Men nu har det alltså spridit sig till att även innefatta Miljöpartiet.

Det är inte ovanligt att vanföreställningar kretsar kring teman som är aktuella i den samtida kulturen. Under 60 och 70-talet var det till exempel många patienter som hade fantasier som involverade KGB-agenter, radioaktivitet eller radiovågor. Nu är statlig övervakning och internet vanligt förekommande teman. Mot bakgrund av detta är det begripligt att Miljöpartiet väljs ut eftersom partiet ligger såpass rätt i tiden.

De aktuella vanföreställningarna kretsar ofta kring vad konsekvenserna ska bli om Miljöpartiet får sitta i regering. Ovan nämnda personer verkar tro att detta kommer innebära en omedelbar nedstängning av kärnkraftverk, flygtrafik, att man kommer gräva upp alla vägar, att samtliga invånare förbjuds att arbeta samt det ska bli allmänt förbjudet att överhuvudtaget prata om fossila bränslen. De flesta av oss förstår förstås att detta är grova förvrängningar och att Miljöpartiets politik handlar om att satsa mer på klimatvänliga alternativ för att folk ska överge de klimatovänliga, till exempel höghastighetståg istället för flyg. Om en sak ska bli billigare måste en annan sak bli dyrare, men varför ska mina skattepengar sponsra flygtrafik? Jag tycker det är mycket skönare att åka tåg, och jag tror att om tåget var billigare, snabbare och mer pålitligt så är det ganska få människor som skulle utnyttja inrikesflyg (förutom på längre distanser förstås, och då kan man använda sig av riktade insatser så att det är fortfarande är överkomligt att flyga på de sträckor där det inte finns bra alternativ).

Det väcker hur som helst viss oro att många politiker och journalister, folk med ansvarsfulla poster i vårt samhälle, så uppenbart inte har kontakt med verkligheten. Man kan bara hoppas att de rödgröna gör en satsning på den eftersatta psykiatriska vården så att man kan få bukt med denna epidemi.

Ursäkta sarkasmen.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Miljöpartiet får högsta siffrorna någonsin i senaste demoskop

Bild tagen från Expressen

Svenska dagbladet och Expressen skriver idag om den senaste opinionsmätningen från Demoskop som visar att de rödgröna ökar sitt försprång gentemot alliansen. De rödgröna får 52.4 % av rösterna, medan alliansen får 43.7 %, och skillnaden blir alltså 8.7 procentenheter. Den största ökningen i mätningen står Socialdemokraterna för, medan Kristdemokraterna har den största minskningen. Miljöpartiet ökar till 11 % i mätningen, och får därmed sin högsta siffra någonsin i Demoskopmätningarna. Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna hamnar båda utanför riksdagen, och även Centerpartiet ligger farligt nära spärren.

Man får väl hålla med Kent Persson att det knappast är läge för alliansens medlemmar att ge upp, men det verkar onekligen ganska motigt. Vanligtvis brukar skillnaden mellan blocken minska ju närmare valet man kommer, men historiskt sett bara med ca 1.5 % i genomsnitt, enligt statsvetaren Henrik Oscarsson. Om det gäller även i detta val ser det alltså mörkt ut för alliansen.

Inte undra på att Moderaterna nu ser det som sitt främsta mål att svartmåla Miljöpartiet. När partier börjar beställa opinionsundersökningar för att racka ner på andra partier, då vet man att det kommer bli en smutsig valrörelse. Kommer det då ge någon utdelning för Moderaterna att göra detta? Möjligen, men Centerpartiet har redan försökt med en rad artiklar utan att det vare sig verkar ha lyft Centern eller ha sänkt MP. En förklaring till detta kan vara att väljarna känner igen smutskastning och inte uppskattar den typen av politiskt spel. Tvärtom verkar många uppskatta att politikerna håller god ton gentemot varandra. En annan förklaring kan vara att väljarrörligheten främst sker inom de olika blocken.

Enligt artikeln i Expressen tycks det som att M riktar in sig på vissa formuleringar i MP:s partiprogram som anses kontroversiella. Men frågan är om inte det finns konstiga formulering och idéer i de flesta partiers partiprogram? Visioner som medlemmar vill ska finnas med men som sedan ingen i praktiken arbetar för att genomföra.

Jag hoppas att Miljöpartiet kommer att försöka hålla sig över den låga nivån och inte dras in för mycket i denna politiska smutskastning. Det tror jag att man bara kan vinna på.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Fortsatt ledning för rödgröna – fortsatt tillväxt för MP

I den senaste SIFO-mätningen som presenteras idag i Svenska dagbladet ser de rödgrönas ledning i opinionen ut att bestå, och det är fortfarande främst MP som drar framåt. Hos borgarna är det istället Moderaterna som går bäst, medan alla de andra partierna backar. Kristdemokraterna ligger under spärren och Centern närmar sig den. Folkpartiet har tidigare legat bra till men backar nu även dem. Kan det bero på att partiet under allianssamarbetet blivit alltför likt de andra partierna?

Sverigedemokraterna ligger fortfarande under spärren. Piratpartiet tycks helt ha försvunnit ur mediebilden, och att partiet skulle ha ens en liten chans att komma in i riksdagen ter sig alltmer osannolikt.

Ingen av skillnaderna från senaste mätningen är statistiskt signifikanta, men bilden är ungefär den samma som framkommit i flertalet mätningar på senare tid. Moderaterna går framåt, men äter upp sina småsyskon. MP ligger dubbelt så högt som i förra valet. KD och C har problem. SD kan komma in i riksdagen.

De rödgröna 50,2 (+1,2)
S: 34,0 (-0,6)
MP: 10,6 (+1,3)
V: 5,6 (+0,5)

Alliansen 45,2 (-0,4)
M: 30,8 (+1,2)
FP: 5,9 (-0,6)
C: 4,7 (-0,9)
KD: 3,8 (-0,1)

SD: 3,8 (+0,4)
Övriga: 0,9 (-1,1)

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Hälsoval istället för vårdval om de rödgröna vinner valet

Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna i Stockholm presenterar idag på DN:s debattsida ett gemensamt alternativ till Alliansens vårdvalsmodell för primärvården. Alliansens modell har fått kritik bland annat för att man har skrotat den extra ersättningen till vårdgivare i socioekonomiskt svaga områden, att den inte tar hänsyn till att olika individer har olika vårdbehov samt att den leder till överetablering i resursstarka områden som i innerstan.

De rödgröna kommer istället gå till val på en så kallad “Hälsovals-modell” som i högre utsträckning tar hänsyn till den faktiska ohälsan i fördelningen av resurser mellan olika vårdgivare. Dels tänker man använda sig av vetenskaplig beprövade beräkningsmodeller för att värdera socioekonomisk hälsa i olika områden samt de enskilda patienternas vårdtyngd. Dels vill man stoppa den fria etableringen så att landstinget i högre utsträckning kan påverka var nya vårdgivare, både offentliga och privata, etablerar sig.

Förslaget är efterlängtat. Att vården ska drivas efter vinst istället för efter behov riskerar att leda till stort resursslöseri. Behöver jag nämna USA? Jag antar att borgerliga företrädare anser att fri etablering på sikt leder till en optimal vård. Exakt hur detta skulle gå till är dock oklart, samt varför företag skulle vilja etablera sig i områden med sjukare invånare om man inte får högre ersättning för dessa än för friskare patienter. Det borde inte heller komma som någon överraskning att det nuvarande systemet leder till ökad kvantitet snarare än kvalitet eftersom det är just för kvantitet man får betalt. Filippa Reinfeldt brukar framhäva att Vårdval Sthlm har ökat tillgängligheten, och lutar sig mot siffror som säger att antalet besök i vården ökar. Det är väl bra, om nu vården varit svårtillgänglig tidigare. Men risken är att denna ökning av besök inte har gynnat de som faktiskt behöver det.

En stafettläkare som jobbade på en privat vårdcentral i samma veva som Vårdval Stockholm infördes sa till att “Nu kommer det bli urinvägsinfektioner och halsinfektioner så det skriker om det”. Med det menade han att det var dessa patienter som skulle prioriteras eftersom de går snabbt att undersöka och man därmed kan klämma in många på kort tid. Som man har kunnat läsa tidigare var detta tydligen inte heller något unikt för denna vårdcentral. Att besöken ökar kan alltså lika gärna ses som negativt. Det viktiga är förstås att de som bäst behöver vård får det och att resurserna fördelas på effektivt sätt. Jag tror att hälsovalsmodellen kan vara ett steg i rätt riktning för att uppnå detta.

Birgitta Rydberg menar i ett svar till de rödgrönas utspel i DN att man inom Alliansen redan håller på och undersöker samma ersättningsmodeller. Detta verkar positivt eftersom det då finns hopp om ett bättre vårdsystem som kan vara längre än en mandatperiod. En annan fråga som är viktig för en välfungerande primärvård är att man kan behandla psykisk ohälsa, då en tredjedel av patienterna söker till vårdcentralerna på grund av detta. På sin blogg skriver Birgitta att:

“Det ekonomiska utrymmet för psykosociala besök, hos kurator eller psykolog på vårdcentralen eller husläkarmottagningen, fördubblades med Vårdval Stockholm. Besöken ökade med tio procent 2008 och minst det dubbla 2009.”

Det låter ju finemang och det var onekligen ett steg i rätt riktning. Men Birgitta glömmer bort att nämna att vårdvalsmodellen bara specificerar att vårdcentralen ska ha tillgång till “psykosocial kompetens”. Det går alltså lika bra med en “samtalsterapeut” som man då och då skickar en patient till som att ha flera psykologer anställda. I samma veva som man införde Vårdval Stockholm sparkades 8 av de 14 psykologer som arbetade inom primärvården i Stockholm, eftersom att ersättningsnivåerna för psykologsamtal var för låga. Detta gör att det blir en förlustaffär för en vårdgivare att anställa psykologer och riskerar att leda till en utarmning av den psykiatriska kompetensen i Stockholms primärvård.

Läs mer om förslaget i DN, Tv4, Dagens Medicin och Läkartidningen.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Maktskifte hägrar i huvudstaden

I dag presenterades en ny mätning av opinionsläget i Stockholm genomförd av United Minds i samarbete med Aftonbladet. Mätningen jämförs med resultatet vid valet 2006 och visar på en tydlig ledning för det rödgröna blocket i huvudstaden. Framför allt skräller Miljöpartiet som enligt mätningen gått fram mer än 8 % i opinionen till 17.9 %. Moderaterna har tappat mer än 8 % och Centern och Kristdemokraterna är närmast utraderade i staden.

Totalt får de rödgröna 49.5 % mot Alliansens 40.3 %.

/Aftonbladet

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Rekordsiffror för MP i ny opinionsmätning

I United Minds/Aftonbladets senaste opinionsmätning får Miljöpartiet 13,5%, högre än någonsin tidigare. Mp ser ut att bli nyckeln till en rödgrön vinst, enligt Aftonbladets Lena Mellin.

– Om det fanns en tid då S kunde bestämma och sedan göra kompromisser i detaljerna, är den tiden över. Miljöpartiet kommer att kräva att få vara en jämbördig aktör, inte ett stödparti åt S, säger Carl Melin, opinionschef på United Minds.

De rödgröna får tillsammans 50,3% mot Alliansens 39,4%. “Skräcksiffror för Alliansen” skriver Aftonbladet. Moderaterna och Centerpartiet tappar mest.

– Centerpartiet har gått dåligt under lång tid. Maud Olofsson verkar inte ha varit i form, utan har ofta skickat fram statssekreterare, säger Carl Melin.

Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen enligt mätningen, men får ingen vågmästarroll.

Nu ska det sägas att United Minds ofta ger annorlunda resultat än de andra opinionsundersökningarna. Precis som SKOP oftast ger fördel åt de borgerliga, tycks United Minds ofta ge fördel åt de rödgröna. En tanke kring vad det kan bero på är att United Minds använder nån sorts “webpaneler” för sin undersökning, vilket kan tänkas göra att deltagandet blir högre bland yngre väljare. Om detta sen är mer eller mindre representativt än de andra undersökningarna vet jag inte, men man bör ta den med en nypa salt.

Om man vill ha mer pålitliga data kan man istället kolla på Ekots nya webbsida inför valet, där man låtit Novus Opinion sammanställa en Poll of polls, på liknande sätt som statsvetaren Henrik Oscarsson. Även där kan man dock se en tydlig rödgrön ledning.

Alliansens företrädare och borgerliga skribenter tröstar sig med att opinionsläget blir jämnare ju närmare valet vi kommer. Men detta är en myt, enligt Henrik Oscarsson, som på sin blogg har jämfört opinionsundersökningar från valår och icke-valår. Hans slutsats är att det generellt sett har varit tvärtom, större skillnad under valåren än under övriga perioder. Det finns dock en tendens att det blir jämnare under valårets gång, ju närmare valet man kommer. Men denna förändring har varit av blygsam storleksgrad, ca 1.5 %, med stor variation mellan olika valår.

Summa summarum: det ser bra ut för de rödgröna.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Peter Eriksson bloggar inte

Peter Eriksson berättar för TV4 att han varken bloggar, twittrar eller använder Facebook. Han intygar dock att han känner till att internet existerar, men anser man riskerar att lägga ner en massa tid på sådant som ingen läser.

Det tycker jag han har helt rätt i, det är inget självändamål att varenda politiker ska blogga och twittra. Det verkar som att många känner sig tvungna till det för att verka som att de har koll, men resultatet brukar bli därefter.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Bristfällig demokrati i Centerpartiet

SVT berättar att Alliansens energiöverenskommelse hotas att fällas av fyra centerpartistiska riksdagsledmöter: Kerstin Lundgren, Solveig Ternström, Eva Selin Lindgren och Sven Bergström. SVT kan berätta om hur de fyra riksdagsledamöterna pressades att acceptera överenskommelsen men sade nej. Trots detta gick partiledningen ut och meddelade att man hade nått en överenskommelse. Solveig Ternström pressades dessutom att inte debattera frågan i riksdagen, vilket hon till slut avstod från att göra. De fyra är mycket kritiska till hur frågan har hanterats inom partiet, och Solveig Ternström överväger nu att lämna partiet.

Flera kritiska röster hörs nu inom partiet. Enligt Sven Bergström är många medlemmar oroliga för att bilden av C som ett miljövänligt parti håller på att urholkas, och Kerstin Lundgren menar att många nu lämnar partiet för att gå till miljöpartiet. Detta menar hon återspeglas i opinionssiffrorna, där C nu ligger långt under valresultatet.

Frågan riskerar nu att bli en rysare för regeringen liksom FRA-lagstiftningen blev. Det räcker nämligen med att fyra borgerliga ledamöter röstar nej till överenskommelsen för att Alliansens bräckliga majoritet ska falla. Vi får se om de ovan nämnda ledamöterna kan rösta ja med hedern i behåll.

Återigen vill jag ge mitt stående tips till partiledningen i C: lägg ner att försöka grönmåla er själva och svartmåla Miljöpartiet, väljarna är uppenbarligen inte hur lättlurade som helst. Se till att gå tillbaka lite till rötterna och börja driva en progressiv miljöpolitik istället.

I DN och i SvD:s värld existerar dock inte den här konflikten alls. Där tycks ledarskribenterna ha fullt upp med att hurra över den nya opinionsmätningen från Synovate som tyder på att de Rödgrönas försprång minskat.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Rödgrön ledning består i SIFO:s senaste mätning

I SIFO:s senaste opinionsmätning som publiceras idag behåller de Rödgröna sitt kraftiga övertag i opinionen med 51.8 % mot Alliansens 41.5 %. Enligt mätningen skjlle Sverigedemokraterna komma in i riksdagen men inte få någon vågmästarställning eftersom de rödgröna är större än alliansen och SD tillsammans. Statistiken talar nu för regeringsskifte även om ingen vågar ta ut någon seger i förskott. Sören Holmberg, statsvetare, menar i DN att det är möjligt att försprånget minskar ju närmare valdagen man kommer eftersom oppositionen då måste precisera sin politik i högre grad och denna då i högre grad kommer bli måltavla för kritik från Alliansen.

Per Gudmunsson förfasar sig på sedvanligt maner i SvD över att Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan komma att få inflytande över politiken, hemska tanke! Han sätter sitt hopp till att Alliansen tillsammans med SD, som han verkar tycka bättre om än V och MP, ska bli tillräckligt stora tillsammans för att en “oklar parlamentarisk situation ska uppstå”.

Statsvetaren Henrik Oscarsson påminner på sin utmärkta blogg om att vi kommer ha ett rekordstort antal förstagångsväljare i det kommande valet. Exakt hur det kan tänkas påverka resultatet är oklart, men man kan konstatera att V och MP oftast haft större stöd bland förstagångsväljarna medan det har varierat mer för övriga partier.

SIFO:s siffror för alla partier:

• Socialdemokraterna 36,9 (+0,2)
• Moderaterna 25,8 (+0,7)
• Miljöpartiet 9,4 (–0,9)
• Folkpartiet 6,7 (–0,1)
• Vänsterpartiet 5,5 (+0,3)
• Centern 5,0 (–0,2)
• Kristdemokraterna 4,0 (+0,3)
• Sverigedemokraterna 5,0 (–0,1)

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,