Tag Archives: undermedvetet

1: Vad vet vi egentligen om oss själva?

Somliga menar att Freuds största bidrag till psykologin var att han introducerade iden om det omedvetna, det vill säga att vi inte alltid är medvetna om våra egna mentala processer. Numera betraktas det omedvetna dock av många som ett omodernt begrepp, och många ser med misstänksamhet på påståenden att vi skulle kunna tränga bort minnen och känslor på det sätt som Freud tänkte sig.

Men om man tittar lite närmare på begreppet “det omedvetna” och hur vi fungerar i vardagen blir det ganska snabbt uppenbart att en mycket stor mängd av våra beteenden, tankar och kanske även känslor, verkar finnas utanför vår medvetenhet. Detta är inget nytt för forskare inom kognitionspsykologi och socialpsykologi, men man har använt andra namn för att beskriva fenomenet – “implicit”, “automatisk”, “pre-attentiv” istället för “omedveten”. Kanske för att slippa förknippas med de Freudianska teorierna?

I sin bok “Strangers to ourselves” argumenterar psykologen Timothy Wilson för att majoriteten av våra mentala processer sker i det omedvetna, vilket han väljer att kalla “det adaptiva omedvetna”. Med det vill han peka på att det finns ett stort överlevnadsvärde i att en mängd mentala händelser och processer sker utan att vi behöver bli medvetna om dem.

Wilson målar upp ett tankeexperiment där en man vaknar upp en dag och finner att hans omedvetna har försvunnit, så att han nu måste klara sin vardag enbart med sitt medvetna sinne. Till och börja med skulle han få stora problem bara med att kliva upp ur sängen. Kroppen har nämligen ett avancerat sensoriskt system som håller koll på var alla kroppsdelar befinner sig, vilket brukar kallas proprioception. Utan att vara medvetna om det får vi ständigt feedback från kroppen, och gör justeringar för att till exempel hålla balansen. Det finns exempel på människor som på grund av hjärnskador har förlorat denna förmåga och därmed får ägna hela sin tankekraft åt att ständigt hålla koll på alla kroppens delar. Om lyset släcks och de inte längre kan se de olika kroppsdelarna faller de ohjälpligen ihop i en hög på golvet.

Att förstå tal skulle även det blir oerhört svårt och resurskrävande om inte vissa processer kunde ske i det omedvetna. Istället för att automatiskt dra slutsatser om ordens betydelse i relation till varandra skulle man vara tvungen att bedöma varje ord för sig. Vidare, om vår medvetne man trots allt lyckades ta sig ut ur huset, gå över gatan och plötsligt såg en bil komma emot honom skulle han antagligen vara chanslös – att medvetet tänka efter och begrunda hur vi ska göra i en sådan situation är inte särskilt lyckat.

Forskare har genom att räkna receptorceller och nerver som är kopplade till våra sinnesorgan kommit fram till att vi tar emot ungefär 11 000 000 bitar information i sekunden. Andra experiment har lett fram till slutsatsen att vi medvetet kan processa ungefär 40 bitar information per sekund. Vart tar de resterande 10 999 960 bitarna vägen? Det vore sannerligen konstigt om kroppen trots denna massiva sensoriska kapacitet inte gjorde något med den. Troligtvis är det vårt omedvetna som hanterar sådan information.

Slutsatsen av detta är alltså att många mentala processer sker utanför vårt medvetande, och utan det skulle vi människor nog inte ha klarat oss såpass bra som vi gjort. Hur samverkar då dessa system? För att komma fram till det måste vi först försöka definiera det omedvetna och det medvetna. Mer om det i nästa del.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,