Tag Archives: skandal

Medborgarnas obegripliga tålamod

Idag sänds ett program på SVT där det enligt DN uppdagas att Carema, som varit inblandade i skandaler på vårdboenden på sista tiden, har ett bonussystem som ska uppmuntra cheferna att spara in på verksamheterna. I sig inget anmärkningsvärt, men satt i sammanhanget med den bristfälliga vården som man gett sina boende blir det minst sagt obehagligt. Det tycks uppenbart att besparingarna har drabbat patienterna när man hör tidigare anställda berätta:

“Sedan Carema tog över verksamheten på Koppargården utanför Stockholm vittnar anställda om att det har sparats in på det mesta.

-Man fick handla för en viss summa i veckan. Blöjor, tvättlappar, handskar och allt det här. Men de sänkte det och det fick inte kosta så mycket, säger Christina Ankerhag, som tidigare var undersköterska på Koppargården.”

Vad säger Carema? Jo, patienten som fick sova på golvet eftersom det inte fanns någon säng beror på att “kunden själv har velat sova på golvet“. Vad säger den ansvarige politikern, Maria Larsson, äldreminister (KD)? Jo:

– Anställda måste visa civilkurage, var äldreminister Maria Larssons recept mot vanvården

Alltså ingenting om hur man bör handskas med denna typ av företag som så grovt missköter sina uppdrag, vården av de allra mest utsatta. Nej, istället är det personalen, som ska anmäla missförhållanden till sin närmaste chef, som i sin tur ska utreda och bedöma om det bör göras en anmälan. Inte heller Joakim Larsson (M), äldreborgarråd, Stockholms stad, verkar ha något bra svar på hur man ska kunna undvika liknande situationer i framtiden. Hans “debatt-artikel” i DN Sthlm är i stort sett helt intetsägande. Joakim pratar på om allt bra som gjorts och man får intrycket av att allt egentligen är bra, det måste bara till lite mer uppföljning, arbetet måste “växlas upp”, vi behöver “öppna upp för dialog med såväl äldre som anhöriga, verksamhetschefer och medarbetare”. Något konkret förslag står dock inte att finna bland alla dessa floskler.

Här måste jag hålla med DN:s ledarredaktion, det måste ske en förändring av systemet för anmälan om missförhållanden. Att som Maria Larsson, lägga allt ansvar på den enskilde arbetaren är helt orimligt. Att som Joakim, inte komma med några konkreta åtgärder, är oansvarigt.

För mig är det oförståeligt att medborgarna accepterar att detta får fortsätta. Eller snarare: att man accepterar detta visar kanske hur långt omställningen av mentaliteten i samhället kommit. Vi accepterar helt enkelt att man måste kunna göra vinst på välfärden, trots att det finns verksamheter som drivs ideellt och verkar klara det utmärkt. Begreppet valfrihet har alltmer kommit att handla om rätten för företag att ta stoppa skattepengar i egen ficka, än rätten för den enskilda individen att välja den leverantör som ger den bästa vården. Om det senare hade varit i fokus borde Alliansen till exempel ha stärkt konsumentskydd och konsumentombudsmännen, snarare än ha skurit ner på dem. Man skulle enkelt kunna införa en begränsning för hur mycket vinst man får ta ut inom välfärdssektorn. Man skulle kunna skapa ett system som i högre utsträckning gynnar små företag och ideella organisationer, för att få en verklig mångfald bland utövarna.

Detta skulle man kunna göra, men man har valt att inte göra det. Och det accepterar vi.

Svinig industri

Ingen har väl undgått Djurrättsalliansens granskning av svenska grisuppfödare. Bilderna från granskningen är vidriga och visar bland annat hur döda grisar lämnas kvarliggande så att andra grisar får äta av dem, grisar med infekterade, öppna sår, och grisar packade som sillar. Jag kan inte påstå att jag är någon stor djurvän och jag är inte vegetarian, men bilderna får mig att må illa.

Ingen kan väl gärna försvara ett sådant förfarande, och Eskil Erlandsson (C), jordbruksminister, beklagade grisarnas öde i TV4:s kvällsöppet. Tyvärr är det regeringen han själv ingår som har bidragit till denna situation genom att skära ner på djurskyddet. I inslaget försöker Eskil lyfta fram konsumentmakten som en viktig del av djurskyddet. Men käre Herr Erlandsson, konsumentmakten bygger ju på att konsumenterna är informerade om eventuella missförhållanden i djurhållningen. Om inte Djurrättsalliansen uppmärksammat detta hade svenskarna glatt fortsatt proppa i sig fläsk, och Scan hade fortsatt sälja kött från de anmälda bönderna. Ska djurens väl stå och falla med ideella organisationers vilja och resurser?

Om Eskil menar allvar med sina ord tycker jag han ska se till att drastiskt öka resurserna till djurskydd och låta en stor del av pengarna gå till Djurrättsalliansen så att de kan fortsätta sina granskningar.

Centerns ministrar framstår alltmer som de svagaste länkarna i regeringskedjan: Maud har ingen kontroll på Vattenfall, Eskil har ingen kontroll på grisbönder och Andreas Carlgren tycker att motorvägsbyggen är miljövänliga! Inte underligt att det går dåligt för C i opionsmätningarna

Mer om missförhållanden i grisindustrin i DN(1,2), SvD(1, 2, 3) och på Newsmill>>

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Falska meriter och kovändningar

Var det någon mer än jag som drog på smilbanden när det visade det sig att vår käre arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorins masterexamen kommer från ett ”fusk-universitet”? Visserligen kan det ju mycket väl vara så att Sven-Otto själv har blivit lurad även om man kan undra varför en så ambitiös man som han skulle välja ett sådant universitet för sina studier. Man kan också fundera på hur mycket jobb han lade ner på denna masterexamen, som ska motsvara ca 2 års studier på avancerad nivå. Mitt stalltips till Otto är att inte försöka få högskoleverket att godkänna hans examen, så slipper detta uppdagas. Detta råd verkar han nu följa då han tagit bort den från sin meritlista och belagt sig själv med munkavel i denna fråga.

Annars är det ju lite tråkigt att det är just Sven-Otto som försatt sig i detta, han är ju en av de få i den nya regeringen som visat prov på förmåga att kunna se bortom de ideologiska gränserna, till exempel då han nyktert förklarade i DN vilka stora fördelar det finns med den svenska arbetsmarknadsmodellen, med fackföreningar och kollektivavtal, i samband med det stora salladsbråket. Hade det inte varit ännu roligare om det vore utbildningsministern som råkat ut för detta? Men man vill ju inte slå på en som ligger.

Vad har vår nya regering annars haft för sig efter valet då?

Alliansen demoniserade ju, med rätta, socialdemokraternas utnämningspolitik innan valet. Det var definitivt något man skulle ändra på om man kom till makten, sades det. Så vad har hänt? Man inledde regerandet med att utse Ulf Adelson till landshövding i Stockholm. Lika insiktsfullt som att inleda en vit vecka med en sup, beskriver statsvetaren Tommy Möller det i en debattartikel i DN. I denna artikel citerar han Mats Odell som i en radiointervju nyligen, angående denna kovändning, sagt att ”en valrörelse har sin egen dynamik”. Sin egen dynamik? Upp till läsaren att tolka, men det innebär tydligen att det är ok att ändra sig efteråt.

En annan viktig poäng för alliansen under valrörelsen var ju även detta att slopa stopplagen och att tillåta utförsäljning av vården. Man målade upp en vacker bild där personalen själva skulle kunna gå ihop och bilda företag tillsammans, och på så sätt få mer makt och kontroll över sina egna jobb och sin tillvaro. Det låter ju alldeles förträffligt, men frågan är om det kommer vara en mängd små kooperativ eller ett fåtal stora multinationella företag som kommer köpa upp sjukvården, för att sedan kunna ta ut vinst från en verksamhet som alla svenskar betalar med sina skattepengar. Förra regeringen var med rätta oroliga för detta och startade därför en utredning som syftade till att leverera enklare regler för kooperativ och små företag, så att dessa skulle ha bättre möjligheter att komma in på vård och omsorgsmarknaden. Denna utredning har nu Göran Hägglund lagt ner utan förklaring. Ingen kritik har framkommit mot utredningen. Det är svårt att tolka på annat sätt än att regeringen plötsligt har bytt fot även i denna fråga och att det nu blir en gräddfil för storföretagen in i vården.

Det finns förövrigt gott om exempel på hur små vårdföretags slås ut av stora vårdjättar. Det finns även färska exempel på hur det kan gå när man ska sälja ut fungerande vård, som Förenade Care ABs vård av svårt cancersjuka i Täby. Företaget lade ett skambud för att få fortsätta driva verksamheten, vilket innebär att de tvingats till stora nedskärningar. Nu har halva läkarstyrkan sagt upp sig i protest då de anser att det inte går att bedriva en human vård under dessa förhållanden. Förlorarna i det hela: de svårt cancersjuka.